Stort och brett förkunnar skylten ”FÄRSKPRESSAT – upplev skillnaden.” Och det passar ju perfekt bredvid färskpressade fruktjuicer.

Men den här kylen innehöll surströmming.

De europeiska språkens namn för älg är besläktade och kommer från latinets alces. Elch på tyska, elg på danska och norska, elgur på isländska och färöiska, élan på franska, och så vidare. Ja, det finns förstås undantag, som ungerskan där älg heter jávorszarvas, och finskan där den heter hirvi. Men strunta i det just nu. Den brittiska engelskans ord för älg är nära besläktat med de andra västeuropeiska, då den heter elk. Inga konstigheter.

En fin älg. Foto: Malene Thyssen.

På andra sidan Atlanten kallar man älgen för något helt annat, nämligen moose. Jag har aldrig reflekterat över varför, bara accepterat denna kulturella skillnad.

Men under åren har jag fått ledtrådar om att det kanske finns någon viktig anledning till namnskillnaden, som när min gymnasielärare i biologi surt sa att elk är ett annat, mindre, djur. Jag förstod inte vad hon menade och struntade därför i att diskutera saken (läs: ropa ”Men hallå, älg heter VISST elk! Det är bara jänkarna som fått för sig att kalla den för moose! Pucko!”). Så för något år sedan sökte jag av någon anledning på elk på Wikipedia eller Google. Gissa min förvåning när följande djur dök upp?

Inte en älg.

Det där är då rakt ingen älg. Jänkarna – Ingrid 1-0. Det där är ett hjortdjur som finns i västra Nordamerika och Nordostasien, och som på svenska kallas för wapitihjort eller vapiti (Cervus canadensis). Hur kan det då komma sig att den fått namnet elk på amerikansk engelska, medan älgen fått ett nytt namn?

Förklaringen hittar vi på Wikipedia. När européerna upptäckte det här djuret ansåg de att det hade mer gemensamt med den ståtliga älgen än de mesiga små kronhjortarna de kände igen sedan tidigare, så de kallade helt enkelt djuret för elk. Wapitihjorten är världens näst största hjortdjur, det är just älgen som klår den storleksmässigt.

Moose (Alces americanus) är ett gammalt låneord från ett algonkinspråk, en samling amerikanska ursprungsspråk som finns i östra Kanada och delar av norra USA. Det betyder ungefär ”skava av” och syftar på när djur skaver loss bark från träden för att äta.

Moose och elk är alltså inte bara olika ord för samma djur, utan även namn på två helt olika djur. Det brukar översättare ofta missa. Om en amerikan på tv säger att han varit och jagat elk, så syftar han förstås på wapitihjorten. Textremsan hävdar dock att han har jagat älg. Det kan förstås vara lättare för oss svenskar att relatera till älgjakt än wapitihjortjakt, men fel är ändå fel och rätt ska vara rätt. Basta!

Uppsatsen handlar om Försäkringskassans tilltal i 10 olika massbrev från 2006 till 2008. Hur tilltalar Försäkringskassan sina kunder? Är tilltalet olika i olika situationer i livet och till olika typer av människor? Vilken roll får Försäkringskassan i breven? Det är några frågor du får svar på i den här kioskvältaren.

Titta titta titta, ropade jag till mitt sällskap. Den korrekta engelska pluralformen av stadium! Här ska fotas!

Som en liten fotnot bör jag nog tillägga att det inte är korrekt att böja stadium på det sättet på svenska. Här anpassar vi låneorden efter svenskt böjningsmönster. Men på engelska är det tvärtom; där ska man i första hand böja låneord enligt ursprungsspråkets regler. I det här fallet grekiska latin. Stadiums är accepterat, men det ser helt klart proffsigare ut när skribenter har koll på alla pluralformer. Och därför blev jag så till mig över den här skylten!

Men nu kan inte regeringskansliet låtsas som att det regnar längre. Nu ska alla svenska medborgare kunna kontakta sin egen regering på landets huvudspråk. Det är rent pinsamt att det inte har gått tidigare.

Läs också Per-Åke Lindbloms debattinlägg i Aftonbladet samt Texthuset 24:s och Pratbubblornas euforiska blogginlägg.

Nyss fick jag syn på något jag tror är en maskinöversättning som ändå överträffar originalet med råge. ”My top followers” har fått den svenska översättningen ”NN s främsta följeslagare”. Följeslagare. Smaka på det ordet. Det låter så oändligt mycket trevligare än follower och stalker! På engelska Facebook förföljer folk sina stackars vänner, medan de på den svenska sidan slår dem följe i cybervärlden. Det är så vackert.

Jag tog upp en bok som såg intressant ut, och började läsa beskrivningen på framsidan. Det visade sig vara en kärlekshistoria med en viss Frank Lloyd Wrigh i en av huvudrollerna. Hmm, tänkte jag. Borde han inte stava sitt namn Frank Lloyd Wright? Jag vände mig till bokens baksida, och där stod det mycket riktigt Frank Lloyd Wright. Det räckte för mig. Jag lade genast ifrån mig boken.

Det brukar sägas att man inte ska döma hunden efter håren – eller som man passande nog brukar säga på engelska, do not judge a book by its cover, gå inte efter omslaget på boken. Det var ju precis vad jag gjorde. Men. Om förlaget visar så lite respekt för en av bokens huvudpersoner att de felstavar hans namn på framsidan, hur välskriven är då resten av boken? Är den ens bra översatt, för den delen?

Det är med andra ord viktigt att inte göra klumpiga och slarviga felskrivningar. Det ger ett oseriöst intryck, och motar därför effektivt bort möjliga kunder. Gör inte samma misstag.

Det här är rätt lustigt eftersom det inte bara är samerna som säger stan om Östersund. Det gör alla jämtar (och jo, de stavar det stan). Det är trots allt den enda staden som finns i Jämtlands län, vilket är ett väldigt stort område. Det finns inte så många andra ställen man kan syfta på när man säger stan. Det här är så djupt rotat att en jämte som flyttat till Göteborg eller Motala fortfarande kommer att syfta på Östersund när denne säger stan. Östersund är Stan för jämtarna. Så är det bara.

Så frågan är ju när svenskan kommer att följa samiskans exempel och byta namn på den lilla staden öster om sundet. Gustav III visste inte vad han gjorde när han bestämde sig för att döpa den till Östersund. Den är, och kommer nog alltid att vara, Stan.

A person is on the IT help line.  The support guy tells the person to right-click on the desktop background in order to open a pop-up screen on the computer.

”Nothing happened”, says the person. ”Try to right-click on the desktop again”, says the support guy. ”Still nothing there”, says the person.

”Tell me exactly what you’ve done since we started talking”, says the support guy.

”Well, you told me to write ‘click’, so I wrote ‘click’…”